Visar inlägg med etikett musik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett musik. Visa alla inlägg

söndag 30 april 2017

Todd Terje - ”Jungelknugen” (Four Tet Remix)


Den norska elektroniska musiken har ända sedan Biospheres tidiga 90-tal inte bara rymt en imponerande bredd och djup, den har också ständigt innehållit en fanbärare som konsekvent levererat på yppersta världsnivå. Från nämnde Biosphere och Röyksopp via Erlend Øye till Lindstrøm. Idag är det Todd Terje som håller i fanan och som är i den där positionen att nästan allt han rör vid blir till guld.

”Jungelknugen” är inte bara en fantastisk titel, det är också en låt som trots att den cirkulerat i remixform ännu inte har kommit ut i original. Istället har det varit landsmannen Prins Thomas remix som förgyllt dansgolven. Nu har Kieran Hebden (mer känd som Four Tet) remixat den och det är riktigt intressant. Four Tet tillhör sedan 15 år tillbaka gräddan av brittiska producenter och bland dagens baskonstnärer är han nästan lika fantastisk som Burial och Jamie xx.


Här har han klätt Todd Terjes alltså ännu okända original i en basdunkande skrud med en typisk brittisk touch och resultatet är riktigt bra.


fredag 17 mars 2017

Tropic Of Cancer - "Be Brave"


Ibland upptäcker man musik på de konstigaste sätt. För någon vecka sedan var jag i Berlin och när jag ytterligare några veckor tidigare planerade min vistelse insåg jag att jag ville gå på Berghain. Problemet var att de inte kör vanlig klubb där på veckodagar. Däremot skulle Tropic Of Cancer spela där så jag valde att lyssna in mig. Och även om det inte alltid var min kopp te fanns där absoluta guldkorn. "Be Brave" är ett sådant. Vi snackar 24-karatigt mörker. Nu är vi utanför min comfort zone, men jag får vibbar av Joy Division, Sisters Of Mercy, mörk goth och såna där brittiska band som står och spelar elgitarr och tittar ner på sina sneakers. Och fan, jag gillar det verkligen.


torsdag 16 mars 2017

The Black Madonna - "He Is The Voice I Hear"

Marea Stamper, eller The Black Madonna som hon vanligtvis kallar sig, förförde mina öron för första gången med den bitterljuva "A Jealous Heart Never Rests" 2013. Sen dess har hon varit väldigt sparsam med att släppa musik och istället koncentrerat sig på dj-andet. Med tanke på att MixMag utsåg henne till årets dj 2016 var det nog inte helt fel prioritering. Dessutom gav det ett sug efter ny musik och när nya låten "He Is The Voice I Hear" släpptes var hypen närmast monumental.

Lyckligtvis levererade hon också. "He Is The Voice I Hear" är inte bara ett monumental house-epos. Det är en själfylld låt, kanske inte gospelinfluerad men den skapar precis samma väckelsekänsla som riktigt bra gospel gör. Dessutom gör den mig glad. Jag var rädd att jag bara var ett offer för hypen när jag pumpade den på repeat i bilen till och från jobbet i januari, men nu är det mars och jag älskar den fortfarande. Lysande musik.


lördag 11 mars 2017

Demen - "Niorum"


Vem Demen är vet jag inte. Enligt uppgifter ska hon heta Irma Orm, vilket oavsett om det stämmer eller inte, hade varit ett bättre artistnamn. Tycker jag. Oavsett detta har jag absolut noll invändningar mot hennes musik. Det låter mörkt och ödsligt, lite som om Burial skulle samplat Clannad istället för Metal Gear Solid. Framför allt låter det oerhört lovande. Texten är svår att uppfatta, jag skulle inte ens våga satsa några större summor på att det verkligen är svenska hon sjunger på även om jag tycker det låter så. Så jag har ingen aning om vad hon VILL säga med låten. Men känslorna hon väcker räcker gott och väl. Det här är stor ambient.


torsdag 5 juni 2014

Ayumi Hamasaki - "Connected"


Ayumi Hamasaki har under detta årtusende varit Japans kanske största popstjärna. Hon har radat upp hits som dessvärre inte fallit mig så mycket i smaken. Men när hon samarbetade med Ferry Corsten och lät sin vackra och personliga sång möta hans lättviktiga men ändå storslagna trancepop uppstod magi. En lysande låt som inte blir sämre av att den fick en video av animestudion Studio 4°C (som tidigare slagit igenom med Ken Ishiis "Extra" och senare skulle göra videosekvenserna till Atlus otrohetsångestdrama/pusselspel "Catherine").


onsdag 23 april 2014

Frank Ocean - "Pyramids"


Frank Ocean följde upp det ypperliga mixtapet "Nostalgia, Ultra" med den ännu bättre "Channel Orange" 2012. I samma veva kom han ut som bisexuell vilket tragiskt nog fortfarande är en så stor sak att det kom att överskugga hans musikalitet. För albumets centralstycke, det nästan 10 minuter långa "Pyramids", är kanske hela årtusendets bästa r'n'b-låt. Musikaliskt är det magiskt - vemodiga syntslingor samsas med den fetaste eurodiscoslinga som någonsin producerats i USA. Frank sjunger som vanligt fantastiskt bra. Textmässigt är det både vin och vinäger. Å ena sidan är det en rätt unken kvinnosyn han framför när han jämför (och sätter sig till doms över) antikens drottning Cleopatra med en modern strippa. Men herregud - hur episkt är det ändå inte ATT han gör det? Låt vara att parallellen och slutsatserna med den svarta kvinnan som sviker det hon inte får svika är rätt risiga av många skäl (bland annat att Cleopatra var av hellenistiskt/grekiskt ursprung). Storslagenheten förlåter ändå honom. Det här är magi.

YOUTUBELÄNK
SPOTIFYLÄNK

söndag 2 februari 2014

A Split-Second - "Flesh"


1986 debuterade den belgiska duon A Split-Second med EBM-singeln "Flesh". Med de kanske coolaste kontinentala syntarna på 80-talet och den bästa pratsången på den här sidan A Number Of Names levererades en tidlös klassiker.


tisdag 10 december 2013

Mos Def feat. Slick Rick - "Auditorium"


Mos Def är utan tvekan en fantastisk rappare. Antalet fantastiska låtar han gjort är dock inte så där jättestort. Mestadels handlar det om förutsägbarhet i frågan om beats. Men på denna låt, producerad av Madlib har han fått ett fantastiskt beat och han levererar en riktigt bra vers. Det hade kunnat räcka där, men så - år 2009 - slänger han in 80-talshjälten Slick Rick som på ålderns höst inte bara "murders you on your own" (för att citera Nas) utan slänger ur sig en helt makalöst briljant vers om hur han har det som "a soldier in the middle of Iraq". Med sin avslappnade röst ger han en klockren bild av motsättningar mellan människor, krigets meningslöshet och känslan av vanmakt, varpå han avslutar med att förklara hur folket där ser honom som "Elvis of Baghdad". Tänk om Chuck D, Rakim, Erick Sermon, DMC eller någon mer 80-talsikon kunde göra sån här relevant rap idag.


onsdag 4 december 2013

Jonathan Wilson - "Cecil Taylor"


Jonathan Wilson är en begåvad amerikansk singer-songwriter som fick ett smärre genombrott för några år sedan med skivan "Gentle Spirit". Själv var jag lite tveksam till honom då, men när jag nyligen hörde hans lätt psykedeliska mästerverk "Cecil Taylor" från den nya skivan Fanfare blev jag nästan knockad. Så oerhört vackert och stämningsfullt. Gitarrplinkandet är makalöst vackert. Stor musik.


lördag 30 november 2013

Gesaffelstein - "Obsession"


År 2013 närmar sig sitt slut. Årets stora genombrott står helt klart fransmannen Mike "Gesaffelstein" Lévy för. Hans två bidrag till Kanye Wests Yeezus-skiva, en drös remixer och så skivan Aleph som släpptes härom månaden. Min favorit därifrån heter "Obsession" och är liksom det mesta han gör ett stycke mörk, hård och rytmisk elektronica någonstans i gränslandet mellan 80-talistisk industribody och 00-talistisk hård house á la Boys Noize och Justice. En fantastisk låt som passar lika bra att dansa argdans till som att skynda sig fram i gångtunneln mellan T-centralen och Stockholm central.



måndag 2 september 2013

Burial - "Loner"


Burial fick ett stort genombrott med sin självbetitlade debutskiva 2006, som visade nya vägar för dubstepgenren. Med uppföljaren "Untrue" från 2007 utvecklade och fördjupade han sitt sound - känslan av ett varmt omfamnande mitt i något mörkt och hotfullt - och skapade detta årtusendes hittills främsta elektroniska album. Sedan dess har han inte släppt flera album utan nöjt sig med en handfull EP's bestående av 2-3 låtar med en total speltid på max 30 minuter. Detta har varit ett genialiskt koncept - dels har han sluppit följa upp sitt mästerverk, dels har han kunnat förfina sitt sound ytterligare i lagom doser.

Bäst av dessa EP's är "Kindred EP" från 2012. Andraspåret heter "Loner" och där överger han de brutna dubsteprytmerna för att istället göra någon sorts dov lo-fi-house som lyckas vara extatisk utan att vara "där". Det är som nostalgiska men ogreppbara minnesfragment av nätter på en riktigt skum klubb. Och kanske är detta hans allra främsta låt.


tisdag 27 augusti 2013

Mobb Deep feat. Crystal Johnson - "The After Hours G.O.D. Pt III"

Näst Wu-Tang Clan och Nas var Mobb Deep mina största favoriter när det gällde newyorkisk 90-talshiphop. Under några år levererade Havoc och Prodigy en väldans massa fantastiska låtar, med "Shook Ones, Pt 2" i spetsen. Sångerskan Crystal Johnson medverkade på en hel del låtar, däribland den lysande remixen på "Survival Of The Fittest". Här har hon en tillbakadragen roll när Mobb Deep tar sig an ett beat konstruerat kring filmmusiken från 70-talsskräckisen Phantasm. Futuristiskt värre och en av Mobb Deeps bästa låtar.


lördag 24 augusti 2013

Drake - "Hold On We're Going Home"

Kendrick Lamars står så här en och en halv vecka efter sin utmaning till hiphopvärlden fortfarande rätt ohotad på toppen. De främsta konkurrenterna - Kanye och Drake - är ju rent av mer pop- respektive r'n'b-stjärnor. Och oavsett Drakes framgångar som rappare är det mjukare ballader som "Crew Love" och "Marvin's Room" som är hans unikum. Hans senaste singel "Hold On We're Going Home" visar tydligt att han är en fantastisk artist. En lysande låt som kommer ligga på late at night-playlists i många år framöver.


onsdag 14 augusti 2013

Big Sean feat. Kendrick Lamar & Jay Electronica - "Control"


Att Kendrick Lamar är vår tids bäste rappare gjorde han tydligt klart för alla på albumet "good kid, m.A.A.d city" förra hösten, men nu - på Big Seans "Control" lägger han en briljant vers som sänder chockvågor över hiphopvärlden. En massa rappare har blivit sura för att han hotat ödelägga deras karriärer och en massa andra rappare har blivit sura för att de inte blivit nämnda i det sammanhanget. Kendrick är där Jay-Z var hösten 2001 och hiphopvärlden håller andan. Vem ska plocka upp den kastade handsken?






tisdag 23 juli 2013

Odd Future - "Rella"


Odd Futures skiva "The OF Tape Vol. 2" från förra året var en ojämn historia - kanske främst symboliserad av posse-spåret "Oldie" där i princip hela kollektivet fick spotta verser med varierande resultat. Det främsta guldkornet var förstasingeln "Rella" där Hodgy Beats, Domo Genesis och slutligen Tyler, The Creator levererar röjiga rader över ett fantastiskt, mörkt elektroniskt Left Brain-beat. Det är sånt här man stundtals älskar Odd Future för.


måndag 22 juli 2013

Boards Of Canada - "Reach For The Dead"


Boards Of Canada har sedan mitten av 90-talet skapat en helt egen ljudbild av falsk trygghet och senaste skivan Tomorrow's Harvest är inget undantag. På singelspåret "Reach For The Dead" bygger de en vacker men samtidigt oerhört tät och hotfull atmosfär som bara stegrar och stegrar. Det är inte bara stor konst utan även en av årets bästa låtar.


måndag 8 juli 2013

Girl Unit - "Wut"


För några år sen kom en låt som hette "Wut". Jag trodde att jag hade fått tag i en instrumentalversion av den, men så här nästan tre år senare är det bara att konstatera - Girl Unit har missat att de borde sjungit eller rappat eller nånting över det fantastiska beatet. Det enda jag hittat åt det hållet är en Das Racist-freestyle 10 minuter in i den här mixtapen och det borde gått att göra nåt mycket bättre av det. Gräsmattan är klippt och krattad för att någon ska kliva in och göra ungefär som när Azealia Banks klev in och gjorde om Lazy Jays "Float My Boat" till en av årtusendets allra bästa låtar.


måndag 13 maj 2013

Onra - "Rock On"


Franske beatmakaren Onra är kanske främst känd för sina kinesisk-vietnamesiska excesser på skivorna Chinoiseries och Chinoiseries pt 2 och med hiten The Anthem. Personligen föredrar jag hans atmosfäriska slo-mo-discofunk på skivan Long Distance. Allra bäst är "Rock On" som kan vara något av det bästa som kommit från Frankrike under det här årtusendet.

torsdag 2 maj 2013

Katy B feat. Jessie Ware - "Aaliyah"


Aaliyah har alltid hyllats välförtjänt, men förmodligen aldrig tidigare lika snyggt som i denna elektrofunkiga brittiska bomb. Textmässigt påminner den om Dolly Partons "Jolene", med Aaliyah i den passande rollen som den ouppnåeliga konkurrenten.


måndag 29 april 2013

Cassie feat. Wiz Khalifa - "Paradise"


Cassies mixtape "RocaByeBaby" är utan tvekan årets r'n'b-händelse. På låten "Paradise" sjunger hon över ett så svängigt men ändå avslappnat beat att det inte är något snack. Cassie tävlar just nu enbart med sig själv om årets r'n'b-låt.