"Sensitive thugs, ya'll need hugs" rappade Jay-Z en gång i tiden. Och när Jean Grae spottar ur sig sitt livs historia inser jag att det nog inte finns någon som behöver den där kramen lika mycket som hon gör. "I don't even love life no more, my niggas, I just live it. And I don't love love, all the hurting is infinite. I cry myself to sleep sometimes, wept a gallon of tears. From malice, divorce meets to lost peers." är bara ett brottstycke av hur jobbigt livet är för Jean. Hennes smärta känns så äkta. Hennes uppgivenhet nästan, men bara nästan total. En kram kan göra skillnaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar